Från Lindhagens alléer till Norra Djurgårdsstaden
Östermalms gatunät bestämdes på 1870-talet under Albert Lindhagen, med långa alléer som möts i stjärnplatser som Karlaplan. Merparten av husen byggdes mellan 1880 och 1930. De är oftast fem våningar höga, med stora lägenheter och rika snickerier och stuckaturer. I Lärkstaden ligger nationalromantiska hus längs ett oregelbundet gatunät. Namnet Östermalm infördes 1885, och tidigare hette området Ladugårdslandet.
Gärdet planerades efter en stadsplanetävling som arkitekten Arvid Stille vann 1929. Området byggdes till största delen från 1930-talet och framåt i tidig funktionalism, med fristående hus och grönska emellan. Längst i nordost växer Norra Djurgårdsstaden fram på mark som från 1880-talet var ett av Stockholms största industri- och hamnområden. Där planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser, och utbyggnaden väntas pågå till åtminstone 2030.
Sedan den 1 juli 2023 hör Östermalm, Gärdet, Hjorthagen och Djurgården till stadsdelsområdet Norra innerstaden, tillsammans med Norrmalm och Vasastan.
Stenstaden: stora lägenheter, känsliga ingrepp
I stenstaden är självdrag vanligt, eftersom det var standard i bostadshus byggda före 1970. I en stad har självdrag dessutom en särskild nackdel. Uteluften kommer in genom don i fasaden, och det är svårt att både filtrera den och dämpa trafikbullret. En förening som vill förbättra ventilationen kan förstärka självdraget, gå över till mekanisk frånluft eller installera FTX i samband med en större renovering. Vi går igenom alternativen i FTX eller frånluft och i guiden om aggregatbyte i BRF.
Lägenheterna i de gamla husen har troligen byggts om flera gånger, med nya kök, fler badrum och öppnade väggar. Varje ombyggnad kan ha ändrat hur luften rör sig genom lägenheten. Innan föreningen bestämmer sig för ett nytt system är det därför värt att mäta flödena i några typlägenheter och gå igenom kanalerna på vinden. Då blir offerterna jämförbara, och styrelsen vet vad den faktiskt beställer.
Anmälan och bygglov i Stockholm
Stockholms stad räknar byte av aggregat, fläkt, kanaler eller värmeväxlare som en väsentlig ändring när bytet påverkar flöden eller luftkvalitet. Då krävs anmälan och startbesked innan arbetet börjar. Monteras aggregat eller kanaler utvändigt kan det dessutom ses som en ändring av husets yttre, och då behövs bygglov. Vi beskriver i offerten exakt vad som ska bytas och var det placeras. Det gör det enklare för styrelsen att bedöma vad som behöver anmälas innan vi sätter i gång.
Funkis på Gärdet
Tessinparken anlades 1932–1940 och husen längs Askrikegatan uppfördes 1937–1938. Husen står fritt med grönska emellan. Har föreningen kvar självdraget finns ett mellanting mellan att låta allt vara och att bygga om: fläktförstärkt självdrag. En hjälpfläkt på skorstenen ökar flödet under sommarhalvåret och bromsar överventilationen när det är kallt ute. Systemet kan också kompletteras med enkel värmeåtervinning ur frånluften.
Gärdet byggdes dessutom ut i flera omgångar. Kollektivhuset YK-huset på Furusundsgatan kom 1939 och studenthuset Fyrtalet 1965–1966. På 1990-talet växte Starrbäcksängen fram på gammal militär övningsmark, och den sista etappen avslutades 2007 med Svea torn. En förening på Gärdet kan alltså ha allt från 1930-talets självdrag till FTX från 2000-talet, och därmed OVK antingen vart sjätte eller vart tredje år.
Ett annat alternativ är frånluftsvärmepump, som tar tillvara värmen i frånluften utan nya tilluftskanaler. Med FX gäller fortfarande OVK vart sjätte år, samma intervall som för självdrag och frånluft. Läs mer om frånluftsvärmepump i BRF och om energieffektivisering av ventilationen.
Kontor, butiker och restauranger
Östermalm har många kommersiella lokaler, från kontorskomplexet Garnisonen till Sturegallerian och Östermalms saluhall. För kontor med FT- eller FTX-ventilation är OVK-intervallet tre år. För butikslokaler beror intervallet på systemet: tre år med FT eller FTX, sex år med självdrag eller frånluft. Olika verksamheter ger olika mycket värme, fukt och föroreningar. När en lokal får en ny hyresgäst behöver flödena därför ofta räknas om.
Vi utför byte av aggregat, injustering och service i lokaler som är i drift, och planerar arbetet i etapper tillsammans med hyresgästerna. Har lokalen ett restaurangkök tar vi även imkanalens brandskydd. Mer finns under kommersiella fastigheter.
Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden
Hjorthagen har en egen historia. De första bostäderna byggdes 1898 för arbetare vid gasverket, och 1909 stod arbetarkasernerna som kallas Gula husen klara. På 1930-talet byggde Olle Engkvist funkisområdet Abessinien, med smala lamellhus och 600 bostadsrätter ritade av Hakon Ahlberg. Värtagasverket lades ned i januari 2011, och samma år började bygget av Norra Djurgårdsstaden. De första 700 lägenheterna stod klara 2013.
Norra Djurgårdsstaden har en uttalad hållbarhetsprofil och har ingått i ett internationellt program för klimatpositiva stadsdelar. Den första OVK:n görs innan ventilationen tas i bruk, och den ansvarar byggherren för. Därefter ansvarar föreningen för de återkommande besiktningarna, som med FT eller FTX görs vart tredje år. Se OVK-intervall för hur datumen räknas.
Ett bra mått på hur väl anläggningen sköts är SFP-värdet, alltså hur mycket eleffekt fläktarna behöver för varje kubikmeter luft per sekund. En välfungerande ny anläggning ligger enligt en kunskapssammanställning om svensk ventilation runt 1,2–1,5. Stiger värdet med åren kan det bero på igensatta filter, smutsiga kanaler eller en injustering som gjorts med för högt tryck. Mer om SFP-värde.
Vårt arbetssätt
Första steget är en kostnadsfri besiktning på plats. I offerten står varje moment på en egen rad, så att styrelsen kan jämföra och prioritera. Ni har en kontaktperson genom hela uppdraget, och dokumentationen omfattar protokoll, mätvärden och foton. Företaget startade 2026 och ägs av en familj där ägarna har 25 års erfarenhet var och montörerna minst 15. Vi är godkända för F-skatt och har ansvarsförsäkring hos Länsförsäkringar. Kontakta oss för att boka en besiktning på Östermalm.
Vanliga frågor
Behöver vi anmäla till staden innan vi byter fläkt eller aggregat på Östermalm?
Ofta ja. Stockholms stad räknar byte av aggregat, fläkt, kanaler eller värmeväxlare som påverkar flöden eller luftkvalitet som en väsentlig ändring, och då krävs anmälan och startbesked. Monteras något utvändigt kan bygglov behövas.
Vem i en bostadsrättsförening ansvarar för OVK?
Det är byggnadens ägare som ansvarar, alltså föreningen. I praktiken är det styrelsen som beställer besiktningen och ser till att anmärkningar åtgärdas. Den enskilda bostadsrättshavaren beställer inte OVK.
Vem ansvarar för första OVK i ett nytt hus i Norra Djurgårdsstaden?
Byggherren ansvarar för den första besiktningen, som görs innan systemet tas i bruk. Därefter tar föreningen över ansvaret för de återkommande besiktningarna. Med FTX ska de göras vart tredje år.
Kan självdraget i vårt hus på Gärdet förstärkas utan att vi bygger om allt?
Ja, ofta. En hjälpfläkt på skorstenen ger fläktförstärkt självdrag. Det ökar flödet sommartid och dämpar överventilationen vintertid. Vi mäter först flödena så att föreningen vet vad som behövs.
Gäller OVK även butikslokaler?
Ja. Butikslokaler med FT- eller FTX-ventilation besiktas vart tredje år, och med självdrag eller frånluft vart sjätte år. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att det blir gjort.