Varför ventilationen väger tungt i energiräkningen
Luften som ventileras ut ur ett hus är uppvärmd. Utan värmeåtervinning går den värmen förlorad, och lika mycket kall uteluft ska värmas upp igen. I ett flerbostadshus blir det en stor post.
Boverkets undersökning av det svenska byggnadsbeståndet, BETSI, beräknade att luftomsättningen i landets flerbostadshus gav värmeförluster på ungefär 9 TWh per år. Förlusterna genom hela klimatskalet, alltså väggar, fönster, tak och grund tillsammans, var ungefär 16 TWh. Ventilationsförlusterna var med andra ord ungefär hälften så stora som förlusterna genom alla byggnadsdelar sammanlagt. Siffrorna bygger på mätningar 2007–2008, men de visar storleksordningen.
Till värmen kommer elen till fläktarna. Den syns på fastighetselen och räknas in i byggnadens energiprestanda i energideklarationen. Det finns alltså två sätt att spara: mindre värme som försvinner med luften och mindre el för att flytta den.
Men ventilationen kan inte bara skruvas ner. Luftflödena finns där för de boendes hälsa och för att föra bort fukt och lukt. Målet med ett energiprojekt är rätt flöde på rätt plats, med så lite energi som möjligt.
Börja med en kartläggning
De flesta föreningar har redan mer underlag än de tror. Börja med tre saker:
- Energideklarationen. Den ska alltid finnas för ett hus som upplåts med bostadsrätt, och den innehåller energiexpertens förslag på åtgärder. Läs mer i vår guide om energideklaration och ventilation.
- Senaste OVK-protokollet. Vid varje återkommande besiktning ska funktionskontrollanten undersöka vilka energiåtgärder i ventilationen som går att göra utan att inomhusklimatet blir sämre. Protokollet ska också innehålla luftflöden, drifttider och installerad eleffekt.
- Energistatistiken. Energimyndigheten beskriver uppföljning av energin för värme, varmvatten och fastighetsel som grunden för allt energiarbete i en förening.
Saknas uppgifter, eller är de gamla, behövs en genomgång på plats. Den visar vilka flöden systemet faktiskt ger, i vilket skick fläktar, filter och kanaler är och hur aggregatet styrs. Det är den bilden alla senare beslut bygger på.
I vilken ordning bör styrelsen ta åtgärderna?
Energimyndighetens råd till bostadsrättsföreningar följer en tydlig ordning: först dialog med de boende, sedan driftåtgärder och därefter tekniska åtgärder som kräver större investeringar. För ventilationen blir det ungefär så här.
1. Rengöring och injustering
Smutsiga filter, kanaler och värmeväxlare ger sämre inomhusklimat, högre elanvändning och lägre verkningsgrad i värmeåtervinningen, enligt Energimyndigheten. I befintliga flerbostadshus avviker de verkliga flödena dessutom ofta påtagligt från de projekterade, något som Energimyndighetens beställargrupp för bostäder, BeBo, har pekat på. En rengöring av kanaler och don följd av en injustering med flödesmätning ger varje lägenhet rätt luftmängd och visar vad fläktarna egentligen behöver prestera.
2. Styrning och drifttider
Ventilationen i bostäder ska vara utformad för kontinuerlig luftväxling, men föreningens lokaler används inte jämnt över dygnet. I tvättstuga, föreningslokal eller kontor kan drifttider eller behovsstyrd ventilation anpassas efter hur rummen faktiskt används. Boverket nämner också lägre tryck i systemet, varvtalsreglering och bättre inställd styr- och reglerutrustning som exempel på energiåtgärder.
3. Byte av fläktar
När flödena är rätt vet ni vilken kapacitet fläktarna behöver ha. Då är det dags att se över dem. Boverket räknar upp byte till effektivare fläktar eller motorer, och en genomgång av fläktarnas eleffekt och SFP-värde, bland de åtgärder som ska övervägas vid OVK. Läs mer om byte till EC-fläktar.
4. Värmeåtervinning: FTX eller frånluftsvärmepump
Saknar huset värmeåtervinning finns den stora potentialen här. Energimyndigheten skriver att både en frånluftsvärmepump och FTX-ventilation kan minska energibehovet för uppvärmning, men att elbehovet ökar. Nyttan ska därför räknas med hänsyn till att energislagen kostar olika mycket. En frånluftsvärmepump använder de befintliga frånluftskanalerna. FTX i flerbostadshus kräver även tilluftskanaler men ger förvärmd och filtrerad tilluft. BeBo:s utvärdering av sju demonstrationshus visade inte att den ena lösningen är bättre än den andra. Husets förutsättningar avgör.
Ordningen har ett skäl. En stor investering ska dimensioneras efter verkliga flöden. Görs injusteringen först när värmepumpen eller aggregatet redan är på plats riskerar föreningen att ha valt fel storlek. I samma utvärdering konstaterade BeBo att otäta kanaler gav onödigt stora flöden och onödig energianvändning.
Glöm inte kanalerna i kalla utrymmen. Energimyndigheten beskriver isolering av rör och ventilationskanaler som en relativt enkel och ofta lönsam åtgärd, och pekar särskilt på kanaler som går över kalla vindar. Läs mer om termisk isolering av ventilationskanaler.
Krav på luftflöden och inomhusmiljö
Ett energiprojekt får inte köpas med sämre luft. Boverkets föreskrifter om hygien, hälsa och miljö (BFS 2024:8) kräver att ventilationen i bostäder utformas för ett uteluftsflöde på minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea, och minst 4 liter per sekund och person i rummen. Det ska också gå att öka luftväxlingen, och matos ska kunna tas om hand vid spisen.
Kraven gäller fullt ut för nya byggnader. När en befintlig byggnad ändras ska den ändrade delen i princip uppfylla samma krav, men de får anpassas i vissa fall, till exempel om kostnaden blir oskäligt hög i förhållande till nyttan. Skyddet för hälsan får bara försämras i undantagsfall. Vid OVK kontrolleras sedan att systemet i huvudsak uppfyller de regler som gällde när det togs i bruk.
Två saker till är bra att veta. Installation eller väsentlig ändring av en anordning för ventilation kräver anmälan till byggnadsnämnden enligt plan- och byggförordningen. Och tätar föreningen fönster eller fasad behöver ventilationen ses över samtidigt, påpekar Energimyndigheten.
Så tar ni in underlag och offerter
- Beskriv utgångsläget. Skicka med OVK-protokoll, energideklaration och ritningar. Då räknar alla anbudsgivare på samma underlag.
- Be om offert rad för rad. Det ska gå att se vad varje åtgärd kostar, så att styrelsen kan välja ordning och dela upp arbetet i etapper.
- Kräv mätning före och efter. I BeBo:s utvärdering nådde ingen av byggnaderna med frånluftsvärmepump den prestanda som entreprenören lovat i anbudet. Ett protokoll med uppmätta flöden och eleffekter visar vad föreningen faktiskt har fått.
- Fråga hur besparingen är räknad. Vilket energipris, vilken tariff och vilka flöden bygger kalkylen på?
- Ta hjälp utifrån. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen ger opartiska och kostnadsfria råd till bostadsrättsföreningar.
För en första grov uppskattning kan ni prova vår energikalkylator för ventilation, som räknar på värme och fläktel. Den ersätter inte en mätning på plats. Lägg sedan in åtgärderna i föreningens underhållsplan. Energimyndigheten påpekar att det i många fall är ekonomiskt fördelaktigt att samordna underhåll och energiåtgärder.
Samordna energiprojektet med OVK
OVK och energiarbete hänger ihop mer än många tror. Funktionskontrollanten ska föreslå energiåtgärder vid varje återkommande besiktning, och enligt Boverket är det sedan byggnadens ägare som avgör om de ska genomföras. Använd därför OVK-protokollet som startpunkt.
Tänk också på intervallet. Flerbostadshus med FT- eller FTX-ventilation besiktas vart tredje år, och hus med S-, F- eller FX-ventilation vart sjätte år (så räknas OVK-intervallet). Byggs ett frånluftssystem om till FTX blir intervallet alltså kortare. En frånluftsvärmepump ger ett FX-system och ändrar inte intervallet.
Lägg gärna större ventilationsåtgärder så att de är klara och injusterade före nästa besiktning. Har den senaste OVK:n gett anmärkningar kan de åtgärdas i samma etapp som energiåtgärderna. Energideklarationen anger dessutom om OVK är gjord, så dokumentationen från ventilationsarbetet blir underlag även där. Mer om styrelsens ansvar finns i vår OVK-guide för BRF och fastighetsägare.
Vad KDM gör i ett energiprojekt
KDM Ventilation utför ventilationsdelen: flödesmätning, rengöring, injustering, fläkt- och aggregatbyten, isolering och åtgärder efter OVK. Vi börjar med en kostnadsfri besiktning, lämnar offert rad för rad och dokumenterar med protokoll, mätvärden och foton. Själva OVK:n görs av vår samarbetspartner, som är certifierad funktionskontrollant, och energideklarationen görs av en certifierad energiexpert. Läs mer om vår energioptimering av ventilation och om ventilation för BRF.
Vanliga frågor
Var ska en BRF börja med energieffektivisering av ventilationen?
Med en kartläggning. Läs energideklarationens åtgärdsförslag och det senaste OVK-protokollet, och mät hur stora flödena faktiskt är. Därefter kommer rengöring och injustering, sedan styrning och fläktar. Större investeringar som FTX eller frånluftsvärmepump utreds när grunden är rätt.
Kan vi sänka luftflödena för att spara energi?
Bara inom kraven. Ventilationen ska ge en acceptabel luftkvalitet, och vid OVK kontrolleras att systemet i huvudsak uppfyller de krav som gällde när det togs i bruk. I lokaler som tvättstuga eller föreningslokal kan drifttider och behovsstyrning anpassas efter hur rummen används.
Är FTX eller frånluftsvärmepump bäst för en BRF?
Det finns inget generellt svar. Båda kan minska energin för uppvärmning men ökar elanvändningen, och Energimyndigheten rekommenderar att nyttan räknas med hänsyn till att energislagen kostar olika mycket. Husets kanaler, utrymmen och värmesystem avgör vad som är rimligt.
Påverkar ett energiprojekt OVK-intervallet?
Ja, om systemtypen ändras. Byggs ett frånluftssystem om till FTX går flerbostadshuset från sex till tre års intervall. En frånluftsvärmepump ger ett FX-system, som har kvar sex års intervall.
Behöver vi anmäla ventilationsåtgärder till kommunen?
Installation eller väsentlig ändring av en anordning för ventilation kräver anmälan till byggnadsnämnden enligt plan- och byggförordningen. Kontakta byggnadsnämnden tidigt om ni är osäkra på om er åtgärd räknas som väsentlig.
Gör KDM energideklarationer eller OVK?
Nej. Energideklarationen görs av en certifierad energiexpert och OVK av en certifierad funktionskontrollant. KDM utför ventilationsåtgärderna, som rengöring, injustering, flödesmätning, fläkt- och aggregatbyten och isolering, och dokumenterar resultatet med protokoll och mätvärden.
Källor
- Boverket: Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar (BETSI), avsnitt 2.2.7. Ventilations- och transmissionsförluster i flerbostadshus.
- Energimyndigheten: Flerbostadshus, med underlagen Driftåtgärder och Tekniska åtgärder som kräver större investeringar.
- Boverket, PBL kunskapsbanken: OVK och energieffektivisering. Exempel på energiåtgärder vid OVK.
- BFS 2024:8 — Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, 3 kap. 4–6 §§ och 12 kap. 1–2 §§.
- Plan- och byggförordningen (2011:338), 5 kap. 3–4 §§ (OVK) och 6 kap. 1 § (anmälan).
- BFS 2011:16 — Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem, 3 § (intervall).
- BeBo (Energimyndighetens beställargrupp bostäder): Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus, förstudie (2009) och Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus, utvärdering (2014).
- Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, 5 och 9 §§.
Faktan på sidan är kontrollerad mot källorna i oktober 2026. Regler kan ändras — kontrollera alltid vad som gäller för er byggnad med kommunen, funktionskontrollanten eller en energiexpert.