När den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) är genomförd landar allt i ett enda dokument: besiktningsprotokollet. Det är där det avgörs om ventilationen blir godkänd eller underkänd — och det är protokollet som styr vad du som byggnadsägare, bostadsrättsförening eller förvaltare behöver göra härnäst. Den här guiden förklarar bägge utfallen steg för steg, vilka brister som är vanligast och hur de åtgärdas.
Besiktningsprotokollet — där allt avgörs
OVK utförs av en riksbehörig funktionskontrollant. Kontrollanten går igenom ventilationssystemet, mäter luftflöden, granskar aggregat, kanaler, don och styrning, och sammanställer resultatet i ett protokoll. Protokollet visar om systemet uppfyller de krav som gällde när det installerades, och om det fungerar i den drift det är avsett för.
Ett exemplar av protokollet ska skickas till byggnadens ägare och ett till kommunens byggnadsnämnd, som är tillsynsmyndighet för OVK. Det är alltså inte bara en intern handling — kommunen har insyn i utfallet och kan agera om brister inte rättas. KDM Ventilation är inte funktionskontrollant; vi arbetar i samarbete med riksbehörig funktionskontrollant och tar hand om åtgärderna när protokollet pekar ut brister.
Vid GODKÄND — intyg, anslag och nästa intervall
Blir kontrollen godkänd utfärdar funktionskontrollanten ett intyg som bekräftar att OVK är gjord och att ventilationen fungerar som den ska. Tre saker händer sedan:
- Intyget utfärdas och arkiveras — ett exemplar går till byggnadsägaren och ett till byggnadsnämnden.
- Anslaget sätts upp — ett intyg om utförd kontroll ska placeras på väl synlig plats i byggnaden, till exempel i entrén eller trapphuset, så att boende och brukare kan se att kontrollen är gjord.
- Nästa besiktning bokas enligt intervallet — godkänt gäller fram till nästa ordinarie OVK enligt Boverkets intervall.
Hur ofta OVK ska göras beror på byggnadens typ och ventilationssystem. Förenklat ser intervallen ut så här:
Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande — samt flerbostadshus och kontor med FT- eller FTX-ventilation.
Flerbostadshus, kontor och liknande med självdragsventilation (S) eller frånluftsventilation (F).
En första OVK ska göras innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk.
Notera att en- och tvåbostadshus (villor och radhus) i regel inte omfattas av återkommande OVK. Är du osäker på vilket intervall som gäller för just din byggnad reder funktionskontrollanten ut det vid besiktningen.
Vid UNDERKÄND — åtgärdstid och ombesiktning
Blir kontrollen underkänd betyder det att funktionskontrollanten hittat en eller flera brister som måste rättas. Det är vanligare än många tror, särskilt i äldre fastigheter, och det är inget att bli stressad över — det finns en tydlig process att följa:
- Bristerna noteras i protokollet — varje anmärkning beskrivs så att det framgår vad som behöver åtgärdas.
- Byggnadsnämnden informeras — kommunen får protokollet och vet att byggnaden har anmärkningar.
- En åtgärdstid sätts — byggnadsägaren får tid på sig att rätta bristerna, normalt sex månader.
- Ombesiktning görs — när bristerna är åtgärdade kontrollerar funktionskontrollanten de aktuella punkterna och kan då utfärda ett godkänt intyg.
En viktig poäng: en ombesiktning fokuserar på de punkter som fått anmärkning — du behöver inte göra om hela kontrollen från början. Ansvaret att se till att det blir gjort i tid ligger alltid på byggnadens ägare. Om bristerna inte rättas inom åtgärdstiden kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att åtgärda dem, i vissa fall förenat med vite. Att hantera underkännandet i tid är därför både enklare och billigare än att låta det dra ut på tiden. Behöver ni hjälp att komma igång gör vi en kostnadsfri besiktning och en plan för åtgärderna.
Vanliga brister — och hur de åtgärdas
De flesta anmärkningar vid en OVK handlar om samma återkommande saker. Den goda nyheten är att de oftast går att åtgärda med rengöring, injustering eller byte av komponenter — sällan med att riva och installera om hela systemet.
Smutsiga eller igensatta kanaler och don
Damm, fett och partiklar samlas över tid i kanaler, ventiler och don. Det stryper luftflödet, försämrar inomhusklimatet och kan i värsta fall vara en brandrisk i frånluftskanaler från kök. Åtgärd: rengöring av kanaler och don, byte av smutsiga filter och vid behov rensning av aggregatet.
Felaktiga luftflöden
När de uppmätta flödena inte motsvarar de projekterade värdena får rummen för lite eller för mycket luft. Det märks som dålig luftkvalitet, drag eller fukt. Åtgärd: injustering av systemet så att varje rum får rätt mängd till- och frånluft, ibland kombinerat med byte av felaktiga don eller spjäll.
Trasig eller felinställd styrning
Givare, spjäll, motorer och styrutrustning slits och kan haverera eller hamna i fel läge. Då kör ventilationen inte som den ska — fläktar går på fel varvtal, värmeåtervinningen fungerar dåligt eller systemet svarar inte på behovet. Åtgärd: felsökning och reparation av styrning och reglering, byte av trasiga komponenter och ny driftinställning.
Många av de här bristerna kan undvikas helt med regelbundet underhåll och service mellan kontrollerna. Ett system som rengörs och injusteras löpande klarar nästa OVK med betydligt bättre marginal — och förbrukar dessutom mindre energi.
Vem gör vad — KDM och funktionskontrollanten
Det är lätt att blanda ihop rollerna, så här är skillnaden tydligt: funktionskontrollanten är den riksbehöriga person som genomför själva OVK och utfärdar intyget — den rollen får KDM aldrig ta. KDM Ventilation är ventilationsentreprenören som åtgärdar bristerna: rengör, injusterar, reparerar och byter ut. Vi samordnar gärna hela kedjan så att du har en kontaktperson från protokoll till godkänd ombesiktning.
Företaget är nystartat, men teamet har 27+ års erfarenhet hos ägarna och 15+ år per montör. Vi innehar F-skatt och är ansvarsförsäkrade hos Länsförsäkringar, och vi lämnar alltid en offert rad för rad efter en kostnadsfri besiktning — inga dolda kostnader.
Steg för steg — från protokoll till godkänt
För dig som vill se hela förloppet samlat följer här hur en OVK-cykel ser ut, oavsett om utfallet blir godkänt direkt eller om vägen går via ett underkännande och en ombesiktning. Tanken är att du ska veta exakt vad som väntar och vem som gör vad i varje skede.
- 1. Funktionskontroll. Den riksbehöriga funktionskontrollanten besiktigar systemet, mäter flöden och granskar aggregat, kanaler, don och styrning.
- 2. Protokoll. Resultatet sammanställs i ett besiktningsprotokoll som skickas till byggnadsägaren och till kommunens byggnadsnämnd.
- 3a. Godkänt. Intyg utfärdas, anslag sätts upp i byggnaden och nästa OVK planeras enligt intervallet.
- 3b. Underkänt. Bristerna noteras och byggnadsägaren får en åtgärdstid, normalt sex månader.
- 4. Åtgärd. Ventilationsentreprenören rättar bristerna — rengöring, injustering eller byte av komponenter.
- 5. Ombesiktning. Funktionskontrollanten kontrollerar de åtgärdade punkterna och utfärdar ett godkänt intyg när allt är rättat.
Den vanligaste anledningen till att processen drar ut på tiden är inte att bristerna är svåra att rätta, utan att de hanteras för sent. Vårt råd är att boka in åtgärden så snart protokollet är klart — då hinner ni med god marginal före åtgärdstidens slut, och slipper både påminnelser från kommunen och risken för föreläggande. För en bostadsrättsförening innebär det dessutom att styrelsen kan rapportera ett rent läge till medlemmarna i stället för en öppen anmärkning.
Vanliga frågor
Vad händer om OVK blir godkänd?
Funktionskontrollanten utfärdar ett intyg som visar att kontrollen är gjord och att ventilationen fungerar. Intyget skickas till byggnadsägaren och till byggnadsnämnden, och ett anslag ska sättas upp på väl synlig plats i byggnaden. Därefter gäller ventilationen fram till nästa ordinarie besiktning enligt intervallet, normalt 3 eller 6 år.
Vad händer om OVK blir underkänd?
Bristerna noteras i protokollet och byggnadsnämnden informeras. Byggnadsägaren får en åtgärdstid, normalt sex månader, att rätta bristerna. När de är åtgärdade görs en ombesiktning. Rättas bristerna inte i tid kan byggnadsnämnden förelägga ägaren att åtgärda dem, ibland med vite.
Hur lång tid har man på sig att åtgärda en underkänd OVK?
Åtgärdstiden bestäms av byggnadsnämnden men är normalt omkring sex månader. Inom den tiden ska bristerna rättas och en ombesiktning genomföras. Ansvaret att se till att det blir gjort ligger alltid på byggnadsägaren.
Vilka är de vanligaste bristerna vid en OVK?
Smutsiga eller igensatta kanaler och don, felaktiga luftflöden som inte motsvarar projekterade värden, samt trasig eller felinställd styrning. De flesta går att åtgärda med rengöring, injustering eller byte av komponenter.
Vem ansvarar för att bristerna åtgärdas?
Ansvaret ligger alltid på byggnadens ägare, till exempel en bostadsrättsförening eller fastighetsägare. Själva åtgärden kan en ventilationsentreprenör som KDM utföra, medan funktionskontrollen görs av en riksbehörig funktionskontrollant.
Måste man göra om hela OVK om något underkänns?
Nej. Vid underkänt görs en ombesiktning som fokuserar på de punkter som fått anmärkning, inte hela byggnaden från början. När bristerna är åtgärdade kan funktionskontrollanten utfärda ett godkänt intyg.