Ett konferensrum med konstant flöde ventileras för fullt hela dagen, även de timmar det står tomt. Det är luft som ska värmas, filtreras och flyttas av fläktar i onödan. Med behovsstyrning följer flödet i stället användningen: fullt när rummet är fullt, lågt när det är tomt.
Så fungerar behovsstyrd ventilation
Principen är enkel. En givare mäter något som visar hur mycket luft rummet behöver. Styrningen räknar om mätvärdet till ett önskat flöde. Ett spjäll i kanalen öppnar eller stänger, och fläkten i aggregatet anpassar varvtalet efter det tryck som behövs. Det kallas ofta VAV, variabelt luftflöde, till skillnad från CAV där flödet är konstant.
Mäter koldioxid, närvaro, fukt eller temperatur i rummet.
VAV-spjäll i kanalen ger varje rum det flöde som behövs just nu.
Tryckstyrd fläkt varvar ner när spjällen stänger och upp när de öppnar.
Givarna – vad som styr flödet
- Koldioxid (CO2-styrd ventilation). Människor andas ut koldioxid, så halten följer hur många som är i rummet och hur länge de stannar. Passar mötesrum, klassrum och lokaler där antalet personer varierar.
- Närvaro (närvarostyrd ventilation). En närvarogivare växlar mellan grundflöde och fullt flöde när någon kommer in. Enkelt och robust i cellkontor, toaletter och mindre rum.
- Fukt. Fuktgivare höjer flödet när luftfuktigheten stiger, till exempel i omklädningsrum, duschar och tvättstugor.
- Temperatur. I lokaler där ventilationen också används för att kyla kan flödet öka när rummet blir för varmt.
Flera givare kan kombineras. En studie från RISE om behovsstyrning i bostäder kom fram till att det inte räcker att styra på bara koldioxid, temperatur eller fukt, utan att en kombination av alla tre är att föredra.
Spjäll och tryckstyrda fläktar
När spjällen i rummen stryper eller öppnar ändras trycket i kanalsystemet. Därför behöver fläktarna regleras efter tryck. Aggregatet håller ett inställt kanaltryck och varvar ner när spjällen stänger. Utan tryckstyrning blir det för mycket luft i de rum som står öppna, eller onödigt högt tryck och ljud i hela systemet. En fläkt med fast varvtal går inte att tryckstyra utan frekvensomformare eller motorbyte. Då hör ett byte till EC-fläktar ihop med behovsstyrningen.
Var behovsstyrning passar
Behovsstyrning ger mest där användningen varierar över dagen och veckan.
- Kontor. Mötesrum, cellkontor och öppna ytor som är halvtomma vissa dagar. Läs mer om vår ventilation för kommersiella fastigheter.
- Skolor och förskolor. Klassrum som är fulla under lektioner och tomma under raster, lov och kvällar.
- Konferens- och samlingslokaler. Lokaler som kan stå tomma i flera dagar och sedan vara fullsatta.
- Gemensamma utrymmen i en BRF. Föreningslokal, gym och tvättstuga som används några timmar i taget.
Är luften dålig i dag trots att flödet går för fullt kan problemet ligga någon annanstans än i styrningen. Vår guide om tecken på dålig ventilation hjälper er att ringa in det.
I bostäder är det mer begränsat
I lägenheter är behovsstyrning svårare. Matlagning, dusch och sömn ger helt olika behov, och reglerna sätter en tydlig lägsta nivå. Enligt Boverkets föreskrifter BFS 2024:8, som gäller sedan den 1 juli 2025, ska ventilationen i bostäder vara utformad för ett uteluftsflöde på minst 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea och minst 4,0 l/s per person i rummen. Rummen ska kunna ha kontinuerlig luftväxling.
Den tidigare BBR (avsnitt 6:251) tillät närvaro- och behovsstyrning i bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad. Flödet fick då inte bli lägre än 0,10 l/s per kvadratmeter när ingen var hemma. Övergångstiden för den äldre regeln gällde arbeten där ansökan om bygglov eller anmälan kom in före den 1 juli 2026. De nya föreskrifterna anger ingen motsvarande siffra. Boverket skriver i sin vägledning att reglerna inte ställer krav på hur styrningen utformas, så länge luftkvaliteten blir acceptabel, och att luftväxlingen kan minskas när föroreningslasten är mindre eller när ett rum inte används. Vad som är rimligt i en viss byggnad avgörs därför vid projekteringen.
Potentialen finns ändå. I en simulering av en villa beräknade RISE att behovsstyrning kunde minska värmebehovet med 15 till 25 procent jämfört med konstanta flöden, beroende på styrstrategi. Siffran gäller det studerade huset och de regler som gällde då, inte varje bostad. I en BRF kan det vara enklare att börja med de gemensamma utrymmena, eller med en injustering av befintliga flöden. Mer om det finns på sidan om energieffektivisering i BRF.
Vad energivinsten består av
Behovsstyrd ventilation sparar på två sätt. Mindre uteluft behöver värmas upp på vintern, och fläktarna flyttar mindre luft och kan gå på lägre varvtal. Hur stor vinsten blir beror på hur många timmar lokalen står tom eller halvfull, hur huset värms och om det finns värmeåtervinning. Vi lovar inga procentsatser innan vi har mätt.
Vill ni få en första uppfattning om vad ventilationen kostar i värme och fläktel kan ni prova vår energikalkylator. Hur effektivt fläktarna arbetar beskrivs med SFP-värdet, som är ett bra mått att följa före och efter en ombyggnad.
Det finns också en risk att känna till. Ett behovsstyrt system som är fel injusterat kan ge sämre luft än ett enkelt system med konstant flöde. Grundflöden, maxflöden och tryckbörvärden måste ställas in och kontrolleras i varje läge.
Vad KDM gör – och vad styrleverantören gör
Behovsstyrning är ett samarbete mellan ventilation och styrteknik. Vi ansvarar för den ventilationstekniska delen. Programmering och inställningar i styrsystemet görs av er styrleverantör eller DUC-partner, och vi samordnar arbetet med dem.
- Inventering. Vi går igenom aggregat, kanaler, don och befintlig styrning, mäter flöden och kartlägger hur rummen används.
- Installation. Montage av VAV-spjäll och givare och det kanalarbete som behövs, till exempel nya avgreningar eller byte av don.
- Injustering. Vi ställer in grund- och maxflöden och kontrollerar att tryck och flöden stämmer i både låg- och högläge.
- Driftsättning. Tillsammans med styrleverantören provar vi funktionen rum för rum och dokumenterar mätvärdena i ett protokoll.
Ska aggregatet ändå bytas kan det vara läge att göra allt i ett steg. Läs mer om byte av ventilationsaggregat.
Anmälan, OVK och injustering efter ombyggnad
Att bygga om till behovsstyrning kräver ofta en anmälan till byggnadsnämnden. Enligt Boverkets allmänna råd är installation av ny styr- eller reglerutrustning för hela eller betydande delar av ett ventilationssystem normalt anmälningspliktig. Det gäller också ändringar som kräver ny projektering eller injustering av hela systemet. Arbetet får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett startbesked.
Efter ombyggnaden ska systemet justeras in och flödena dokumenteras. Det blir också underlaget vid nästa OVK-besiktning. Vid den återkommande besiktningen kontrolleras att funktionen i huvudsak stämmer med de krav som gällde när systemet togs i bruk. Kontrollanten ska också undersöka vilka åtgärder som kan förbättra energihushållningen utan att inomhusklimatet blir sämre. En skola eller förskola besiktas vart tredje år oavsett system, och ett kontor med FT- eller FTX-ventilation också vart tredje år. Se hur ofta OVK ska göras. KDM utför inte själva OVK:n. Den görs av en certifierad funktionskontrollant som vi samarbetar med, och vi åtgärdar anmärkningarna.
Nya krav på styrsystem i större lokalbyggnader
Sedan den 1 oktober 2026 gäller Boverkets föreskrifter om energihushållning, BFS 2026:9. I befintliga byggnader som till övervägande del är lokaler, och där uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystemet, i förekommande fall tillsammans med ventilationen, har en nominell effekt över 290 kW, ska styr- och reglersystemet bland annat fortlöpande kunna övervaka energianvändningen och kvaliteten på inomhusmiljön. Kraven får anpassas, till exempel om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till nyttan. Det är i första hand en fråga för fastighetsägaren och styrleverantören. Men övervakningen visar inte mycket om ventilationen bakom inte är injusterad och fungerar.
Varför KDM Ventilation
Vi gör kanalarbete, installation, injustering och service och underhåll själva, så att ni har en kontaktperson hela vägen. Företaget är nystartat, men ägarna har 25 år i yrket var och montörerna minst 15 år. Besiktningen är kostnadsfri och offerten specificeras rad för rad. Vi innehar F-skatt och är ansvarsförsäkrade hos Länsförsäkringar. Behovsstyrning är ofta en del av en större energioptimering av ventilationen.
Vanliga frågor
Vad är behovsstyrd ventilation?
Behovsstyrd ventilation, DCV, betyder att luftflödet anpassas efter behovet i stället för att vara konstant. Givare för koldioxid, närvaro, fukt eller temperatur styr spjäll och fläktar, så att flödet blir högt när lokalen används och lågt när den står tom.
Vad är skillnaden mellan CO2-styrd och närvarostyrd ventilation?
En närvarogivare växlar mellan ett grundflöde och fullt flöde när någon är i rummet. En koldioxidgivare reglerar gradvis efter hur mycket luften har förorenats, vilket passar bättre i rum där antalet personer varierar, som klassrum och mötesrum.
Går det att behovsstyra ventilationen i en BRF?
I lägenheterna är det begränsat. Ventilationen i bostäder ska vara utformad för minst 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea och rummen ska kunna ha kontinuerlig luftväxling. I gemensamma utrymmen som föreningslokal, gym och tvättstuga kan behovsstyrning vara enklare att genomföra.
Behöver vi göra en anmälan till kommunen?
Ofta ja, om ombyggnaden omfattar hela eller stora delar av systemet. Enligt Boverkets allmänna råd är installation av ny styr- eller reglerutrustning för hela eller betydande delar av ett ventilationssystem normalt anmälningspliktig. Arbetet får inte börja förrän byggnadsnämnden har gett startbesked.
Programmerar ni styrsystemet?
Nej. Vi installerar spjäll, givare och kanaler, justerar in flödena och driftsätter tillsammans med er styrleverantör eller DUC-partner, som står för programmeringen. Vi samordnar arbetet med den leverantör ni har eller väljer.
Hur mycket energi sparar behovsstyrd ventilation?
Det beror på hur många timmar lokalen står tom eller halvfull, hur huset värms och hur systemet är byggt. Vi lovar inga procentsatser i förväg. Vid den kostnadsfria besiktningen mäter vi flöden och går igenom hur lokalerna används innan vi föreslår åtgärder.
Källor
- BFS 2024:8, Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, 3 kap. 4–5 §§.
- Boverket, PBL kunskapsbanken: Utformning av ventilation.
- BFS 2024:14 (BBR 31) med övergångsbestämmelser. Tidigare regel: BBR avsnitt 6:251.
- Boverkets allmänna råd om anmälan, BFS 2012:12 (omtryck BFS 2026:1).
- BFS 2026:9, Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader, 4 kap. 1–2 §§.
- Plan- och byggförordningen (2011:338), 5 kap. 3 § och 6 kap. 1 §.
- SBUF Informerar 19:02, Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning för bostadshus (RISE).
Faktan på sidan är kontrollerad mot källorna i oktober 2026.