Så fungerar en frånluftsvärmepump
I ett hus med frånluftsventilation, F-system, suger fläktar ut luft från kök, badrum och andra fuktiga rum. Ny luft kommer in genom uteluftsventiler i fasaden eller fönstren. Luften som sugs ut är uppvärmd, och utan återvinning går den värmen rakt ut genom taket.
En frånluftsvärmepump placeras där frånluften samlas, till exempel på vinden, på taket eller i en frånluftskammare. Den kyler ner frånluften och för över värmen till husets vattenburna värmesystem eller till varmvattnet. Ventilationen blir då ett FX-system, frånluft med värmeåtervinning. Inga nya tilluftskanaler behövs. Det är den stora skillnaden mot FTX-ventilation i flerbostadshus, där både till- och frånluft går i kanaler.
Hur mycket värme pumpen kan hämta beror på hur mycket luft som passerar den. Därför är ventilationens flöden inte en detalj i projektet. De är en förutsättning för hela kalkylen.
Vilka hus passar en frånluftsvärmepump?
Frånluftsvärmepumpen bygger på två saker: mekanisk frånluft och vattenburen värme. Många flerbostadshus har båda. Boverkets undersökning BETSI visade att ungefär 60 procent av flerbostadshusens uppvärmda golvarea hade mekanisk frånluftsventilation, att drygt 90 procent av husen hade vattenburen värme och att fjärrvärme dominerade uppvärmningen.
Förutsättningarna skiljer sig ändå mellan husen. I BeBo:s förstudie, gjord för Energimyndighetens beställargrupp för bostäder, lyfte förvaltare fram några tekniska hinder:
- Många separata frånluftsfläktar. Ska frånluften samlas till en värmepump kan det krävas omfattande kanaldragning. I hus med självdrag blir det ännu mer komplicerat.
- Utrymme. Värmepumparna behöver plats där frånluften är åtkomlig, och en ackumulatortank tar också utrymme.
- Värmesystemet. Radiatorsystem som är dimensionerade för hög framledningstemperatur kan begränsa nyttan.
BeBo:s senare utvärdering av demonstrationshus listar frågor att besvara innan systemet väljs. Finns det plats för värmepumparna? Kan befintliga frånluftskanaler användas? Kan tilluften tas in bakom radiatorerna? Är klimatskärmen tät? Finns det risk för drag? Och vad kostar fjärrvärmen jämfört med elen? Vill ni jämföra alternativen kan ni läsa FTX eller frånluft.
Vad krävs av ventilationen före installationen?
Mät de verkliga flödena
Projekterade flöden och verkliga flöden är inte samma sak. BeBo:s förstudie konstaterar att de verkliga flödena i befintliga flerbostadshus ofta avviker påtagligt från de projekterade, på grund av brister i utformning och injustering, och att avvikelserna även har synts vid OVK-uppföljningar. En flödesmätning i lägenheterna och i samlingskanalen ger det underlag värmepumpen ska dimensioneras efter.
Visar mätningen att flödena är lägre än kraven behöver de höjas ändå, för de boendes skull. Då påverkas både inomhusmiljön och kalkylen. I BeBo:s utvärdering kunde ändrade flöden ge bättre luftomsättning men också ökad risk för drag, särskilt där flödena var för låga från början.
Täta och rena kanaler
I BeBo:s demonstrationsprojekt visade sig de befintliga kanalerna vara mycket otäta. Utvärderingen konstaterar att otäta kanaler ger onödigt stora flöden och onödig energianvändning, eftersom flödet mäts och regleras lägenhetsvis. Energimyndigheten pekar på att smutsiga filter och kanaler ger sämre inomhusklimat och högre elanvändning. Rengöring av kanaler och don, och vid behov tätning, hör därför till förberedelserna.
Tilluften och klimatskärmen
I ett FX-system kommer tilluften fortfarande in genom uteluftsventiler. BeBo betonar att den behöver tas in bakom radiatorerna och att klimatskärmen behöver vara tät för att komforten ska bli god. Uppstår drag går det att byta till uteluftsdon som ger mindre drag.
Fläktar och kalla utrymmen
Värmepumpens batteri och filter sitter i luftströmmen, och fläktarna ska klara de flöden som krävs även med dem på plats. Är fläktarna gamla kan ett byte till EC-fläktar samordnas med installationen. BeBo påpekar också att alla kanaler i kalla utrymmen, till exempel på vinden, behöver vara ordentligt värmeisolerade.
Efter installationen: injustering, uppföljning och skötsel
När värmepumpen är på plats ska ventilationen injusteras och flödena mätas igen. Resultatet förs in i ett protokoll, så att föreningen vet att varje lägenhet får rätt luftmängd. På värmesidan behöver värmesystemet injusteras och värmepumpens styrning ställas in mot fjärrvärmecentralen. I BeBo:s demonstrationshus gjordes det i samtliga byggnader, och i ett av husen var styrningen först inte optimalt inställd.
Följ upp det första året. Av de fyra husen med frånluftsvärmepump i BeBo:s utvärdering klarade två de uppställda kraven på energieffektivisering, och inget nådde den prestanda som entreprenören angett i anbudet. Flera värmepumpar hade driftstopp och intrimningsproblem i början.
Skötseln är enkel men viktig. I ett av husen gick värmepumparna ett år med för låg värmefaktor, tills filter och utlopp rengjordes. Utvärderingen nämner årlig rengöring av filter som normal rekommendation. Lägg in filter och kontroll i föreningens plan för service och underhåll.
Kontrollera också anmälan innan arbetet startar. Installation eller väsentlig ändring av en anordning för ventilation kräver anmälan till byggnadsnämnden enligt plan- och byggförordningen. Fråga kommunen tidigt om er åtgärd omfattas.
OVK med frånluftsvärmepump
Med en frånluftsvärmepump räknas ventilationen som FX. Flerbostadshus med FX ska ha OVK vart sjätte år, precis som med vanlig frånluft. Intervallet ändras alltså inte när värmepumpen installeras. Det blir vart tredje år först när både till- och frånluften är fläktstyrd, som i FT och FTX. Se hur ofta OVK ska göras.
Vid varje återkommande besiktning ska funktionskontrollanten också undersöka vilka energiåtgärder som är möjliga i ventilationen. Boverket nämner just ombyggnad av ett frånluftssystem till FX med värmepump som ett exempel på sådant förslag. Har er senaste OVK gett det förslaget är protokollet en bra startpunkt. KDM utför inte själva besiktningen. Den görs av vår samarbetspartner, som är certifierad funktionskontrollant.
Samspel med fjärrvärmen
I ett fjärrvärmeanslutet hus kan värmepumpen täcka en del av värmebehovet medan fjärrvärmen tar resten. I BeBo:s demonstrationshus styrdes värmepumparna mot fjärrvärmecentralen. Energimyndigheten är tydlig med det viktigaste: värmeåtervinningen minskar behovet av köpt värme, men elbehovet ökar. Nyttan ska räknas med hänsyn till att energislagen kostar olika mycket. Kostnaden för uppvärmning består enligt Energimyndigheten dessutom oftast av en del för energin och en del för effekten. Om kalkylen håller beror därför på er fjärrvärmetariff och ert elpris, inte på en tumregel.
Även energideklarationen påverkas. I energiprestandatalet väger en kilowattimme el 1,8 och en kilowattimme fjärrvärme 0,7. En åtgärd som byter fjärrvärme mot el slår därför olika på energiklassen och på energiräkningen. Läs mer i guiden om energideklaration och ventilation.
I lagen om energideklaration räknas en värmepump som hämtar värme ur ventilationens frånluft som en värmegenerator, och i ett fjärrvärmeanslutet hus räknas fjärrvärmecentralen som värmegenerator. Överstiger den sammanlagda nominella effekten 70 kW ska systemen inspekteras återkommande, med vissa undantag. Låt en energiexpert bedöma om det gäller er byggnad.
Vem gör vad i projektet?
- Styrelsen är beställare och fattar besluten. BeBo konstaterar att engagerade och kunniga beställare är en viktig faktor för ett lyckat resultat.
- Värmepumpsinstallatören levererar och installerar värmepumpen, rören och anslutningen till värmesystemet.
- KDM Ventilation gör ventilationsdelen i samarbete med installatören: flödesmätning före och efter, rengöring, kanal- och fläktarbete, isolering och injustering, med protokoll och mätvärden.
- Funktionskontrollanten gör OVK.
- Energiexperten upprättar energideklarationen och kan efter en avgränsad åtgärd göra en förenklad uppdatering av den.
KDM installerar inte värmepumpar. Vi ser till att ventilationen klarar det värmepumpen kräver och att de boende får rätt luft före och efter. Vi börjar med en kostnadsfri besiktning och lämnar offert rad för rad. Läs mer om ventilation för BRF, om vår energioptimering eller om helheten i guiden energieffektivisering i BRF.
Vanliga frågor
Vad är en frånluftsvärmepump?
En värmepump som tar värme ur husets frånluft innan den släpps ut och för över värmen till radiatorsystemet eller varmvattnet. Ventilationen räknas då som FX, frånluft med värmeåtervinning. Inga nya tilluftskanaler behövs.
Hur ofta ska OVK göras i ett flerbostadshus med frånluftsvärmepump?
Vart sjätte år. En frånluftsvärmepump ger ett FX-system, och flerbostadshus med FX har samma intervall som hus med vanlig frånluft. Tre års intervall gäller först när både till- och frånluften är fläktstyrd, som i FT och FTX.
Måste ventilationen åtgärdas innan en frånluftsvärmepump installeras?
Den bör åtminstone mätas. Verkliga flöden avviker ofta från de projekterade, och värmepumpen ska dimensioneras efter verkligheten. Visar mätningen brister kan kanaler och don behöva rengöras, otätheter åtgärdas och flödena injusteras, både före och efter installationen.
Fungerar en frånluftsvärmepump ihop med fjärrvärme?
Ja, värmepumpen kan täcka en del av värmebehovet och fjärrvärmen resten. Energimyndigheten påpekar att elbehovet ökar när köpt värme minskar, så nyttan ska räknas med hänsyn till vad fjärrvärme och el kostar för just er förening.
Kan en frånluftsvärmepump ge drag i lägenheterna?
Risken finns, särskilt om flödena höjs i ett hus där de tidigare var för låga. Tilluften bör komma in bakom radiatorerna och klimatskärmen behöver vara tät. Uppstår drag kan uteluftsdonen bytas mot don som ger mindre drag.
Installerar KDM frånluftsvärmepumpar?
Nej. KDM gör ventilationsdelen i samarbete med den som installerar värmepumpen: flödesmätning, rengöring, kanal- och fläktarbete, isolering och injustering, med protokoll och mätvärden före och efter.
Källor
- BeBo (Energimyndighetens beställargrupp bostäder): Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem i befintliga flerbostadshus, utvärdering (2014). Demonstrationshus med frånluftsvärmepump och FTX.
- BeBo: Värmeåtervinningssystem för befintliga flerbostadshus, förstudie (2009). Avvikande flöden och tekniska begränsningar.
- Boverket: Energi i bebyggelsen – tekniska egenskaper och beräkningar (BETSI), avsnitt 2.2.7. Ventilationssystem och uppvärmning i flerbostadshus.
- Energimyndigheten: Tekniska åtgärder som kräver större investeringar och Driftåtgärder.
- BFS 2011:16 — Boverkets föreskrifter om funktionskontroll av ventilationssystem, 3 § (intervall och systembeteckningar).
- Boverket, PBL kunskapsbanken: OVK och energieffektivisering.
- Plan- och byggförordningen (2011:338), 6 kap. 1 § (anmälan).
- Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader, 3, 6 c och 10 §§, samt Boverkets föreskrifter BFS 2026:10 (4 c §) och BFS 2026:9 (viktningsfaktorer).
Faktan på sidan är kontrollerad mot källorna i oktober 2026. BeBo:s rapporter bygger på demonstrationsprojekt och intervjuer från 2009–2014. Regler kan ändras — kontrollera alltid vad som gäller för er byggnad med kommunen, funktionskontrollanten eller en energiexpert.